Textredigering

Varje gång jag sätter punkt för den sista meningen i ett nytt manus känner jag lättnad, och en uppfyllnad att ytterligare ett manus är klart. Det första som man tänker på, är har jag lyckats bra den här gången? Vad kommer mina läsare att tycka? Man vill nära inpå ge ut den på studs, men fullt så enkelt är det tyvärr inte. Först ska det läsas igenom, och så ska det korrekturrättas och så läsas igen efter korrekturrättningen.

   Det är här man kommer in på nästa aspekt, textredigering. Personligen tycker jag det är bland det jobbigaste med skrivandet, men kan man det bra, vilket kräver massiv träning har jag insett, blir resultatet väl värt mödan. Alla har ju inte tillgång till en professionell redigerare, vilket man kunde önska vore fallet.

   Vad ska man tänka på vid textredigering? Det är olika för varje person. För min del, handlar det mest om att jag har en förmåga att beskriva händelser och situationer på ett övermålande sätt. Jag fyller i sådant som läsaren instinktivt förstår. Det har sagts mig jag har ett väldigt bildrikt språk och berättarglädje. Detta är i och för sig bra, men när det kommer till textredigeringen kan det bli jobbigt, för då ska det rensas bort en hel del text.

 

Som exempel. Detta är ett utdrag ur min bok I Stormens Centrum. Detta är min egen redigering, som jag gjorde och var nöjd med då:

Han sprang. Han visste inte vem som jagade honom. Bakom sig hörde han klampande fotsteg från minst tre förföljare – de närmade sig snabbt.

   Svetten rann i Juan Galindos panna samtidigt som han svängde till vänster. Det enda han kunde göra var att fortsätta springa, försöka förvilla sina förföljare. Han kastade en hastig blick över axeln lagom för att se två män komma efter honom. Den främste var mörkhyad, en lång muskulös man med blonda rastaflätor hårt bakåtkammade mot nacken. Hans mörka ögon lyste av ilska.

   Juan var övertygad att de varit tre från början. Vart hade den tredje mannen tagit vägen? Han hade inte tid att tänka. Vid första gatukorsning svängde han höger innan han snabbt svängde höger igen, vid närmaste avtagsväg. Han beräknade avståndet till förföljarna till tre hundra meter. Det var omöjligt att de sett honom svänga. Juan fann sig själv i en gränd, intill ett tre våningar högt parkeringsgarage av betong.

   Trots sin ålder på 31, var Juan utpumpad. Han gissade att jakten pågått i åtminstone två, kanske tre kilometer. Han hade alltid sett sig själv som en vältränad människa, men om sanningen skulle fram, var hans kondition inte lika bra som den borde vara. Han stack in handen i innerjackan på vindjackan. Tyngden i innerfickan förvisso honom att den fortfarande låg kvar.

 

Och detta är samma text efter professionell hjälp:

Han sprang. Han visste inte vilka som jagade honom. Bakom sig hörde han fotsteg – de närmade sig snabbt.

Svetten rann i hans panna. Det enda han kunde göra var att fortsätta springa, försöka förvilla sina förföljare. Han kastade en hastig blick över axeln och såg två män. Mannen närmast honom var lång, muskulös, med blonda rastaflätor hårt bakåtkammade mot nacken. Hans mörka ögon lyste av ilska.

Juan var övertygad om att de varit fler från början. Vart hade den tredje mannen tagit vägen? Det fanns inte tid att tänka. Han vek av in i en gränd och fann sig stående intill ett tre våningar högt parkeringsgarage av betong. De kunde omöjligen ha sett honom svänga. Han stack in handen i innerfickan på jackan. Tyngden förvissade honom om att han inte hade tappat den.

 

När man jämför de båda texterna ser man en avsevärd skillnad. Första gången jag läste igenom manuset efter den här hjälpen, kunde jag inte låta bli att tänka, ”varför skrev jag inte såhär från början?” Svaret på det är ganska enkelt egentligen, det gjorde jag, bara det att jag la till alldeles för mycket övrig text som helt enkelt inte behövdes. Min originaltext innehöll 216 ord, den redigerade 133. Trots skillnaden, är innehållet i texten densamma i stort sett. Alla de viktiga aspekterna för att föra handlingen framåt är kvar.

   Efter det här manuset har jag försökt ta till mig allt jag lärt mig, göra det bättre. Lyckas jag? Nej, inte helt, men betydligt bättre än tidigare i varje fall. Visst händer det fortfarande att jag i ett skrivrus kan göra något som borde vara en kort text alldeles för lång. Det bästa rådet jag kan ge rörande det här, är att låta någon utomstående som verkligen kan det här med textredigering läsa ens text och ge synpunkter på vad man ska tänka på. Och sen får man helt enkelt försöka själv. 

25 sep 2013

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)